Oj vad dagarna flyger iväg här. Vi är fortfarande utan wifi men sitter nu, återigen, på Swedish fika och ringer febrilt till olika företag. Jag trodde mig precis ha hittat en bra deal men när jag ringde för att få veta mer förlorade säljaren mig efter sisådär 10 sekunder. Jag vet att min engelska kanske inte är den allra bästa, men att diskutera GB's och månadsplaner på ett annat språk över telefon när man är absolut efterbliven när det kommer till teknik, får mig att börja misstänka att jag kanske borde köpa en "engelska-för-nybörjare-bok" ändå.
Vädret är fortfarande ostabilt här. Lite halvsegt faktiskt men jag har ändå att göra. Min helg har sett ut som följande: i fredags jobbade jag först på caféet en kort stund och sedan på Jellyfish på kvällen. Det var inledningsvis en riktigt dålig dag där det kändes som hela världen ville trycka ned mig, men när jag slutade vid 22 fick jag vin i en take away-mugg av min boss för att jag råkat nämna att jag skulle på födelsedagsfest. Då blev jag glad igen. Lisa i lägenheten bredvid fyllde 23 år så där satt ett gäng och drack lite när jag kom hem.
I lördags jobbade jag återigen på Jellyfish med hur trevliga kollegor som helst. Jag blev medbjuden till en mini-personalfest idag, så det ser jag faktiskt fram emot. Äntligen lite snälla människor... I lördags natt flyttade även våra nya roomies in. Två killar födda 94a från Stockholm och Landskrona.
I söndags var jag tillbaka på caféet för ännu en busy söndag. Jag och Gracie, en tjej som är local och extraknäcker lite på helgerna, har funnit ett gemensamt intresse i att småäta. Så medan de andra stressade fram och tillbaka timmarna i ända, fokuserade jag och Gracie mest på vem som kunde dricka mest milkshakeslattar. Hehe. "Olyckligtvis" råkade vi även rosta ett bananbröd för mycket... Så galet gott med massa smör på!! På eftermiddagen/kvällen satte jag, Carro, Emmeli och vår förra granne Johnny oss vid stranden och picknickade lite. Tydligen är det en söndagstradition här att alla ungdomar eller backpackers samlas på stranden och festar tillsammans. Förstår inte riktigt hur vi har kunnat missa det. Det var hursomhelst helt magiskt! Sedan drack vi lite vin hemma hos oss innan vid begav oss ut på barrunda.
Morgonen efter kom jag på att jag lovat att hoppa in och extrajobba på caféet. Jag vet inte hur det kan vara, men av någon anledning så blir man inte bakis här så utan några större bekymmer pallrade jag mig upp vid 7-snåret igår. Efter några jobbtimmar och några timmar på soffan åkte vi tillsammans med Mitch till en biograf som ligger i det där köpcentrumet vi besökt några gånger och tittade på Hunger Games 2. Den var verkligen hur bra som helst!!
Nu dör min dator här men jag lovar på mina avbitna naglar (ja, jag har till en viss del börjat bita på naglarna igen...) att jag snart ska uppdatera er lite mer målade och försöka lägga upp lite bilder. Till att börja med kanske jag borde börja ta lite kort. Well, ha en go jobbvecka där hemma så hoppas jag vi hörs snart! På söndag är det förresten första advent, om det på något vis undgått er, hur galet är inte det?! Det kommer kännas så tomt att inte kunna gå på våra traditionsenliga adventpromenader, mamma. Och äta lussebullar till julkalendern. Åh.
Suck och pust. Matkoman är ett faktum. Vår stående diet här i Australien har blivit gröt med mängder av russin och socker, bananpannkaka med keso dränkt i honung och middagen alternerar mellan yogurt med flingor och någon form av pasta. Nu har jag precis klämt i mig en banankaka version XL. Vår landlord hade köpt nya stekpannor till oss eftersom den gamla hade sett sitt bäst före datum för många år sedan. Exalterad över detta faktum satte jag på spisen och hällde i min mindre vackra smet. Det tog inte många minuter förrän det började ryka ganska ordentligt. Jag satte på fläkten och tänkte att det kanske berodde på, ja jag vet inte egentligen men jag var alldeles för hungrig för att inse att något ju faktiskt var väldigt fel. Tillslut rök det så mycket att jag var rädd att brandlamret skulle gå (vilket hade resulterat i en extraräkning på 1000 dollar...). Då gav jag upp. Jag har ännu inte riktigt klurat ut vad jag gjorde fel men både stekpannan och min pannkaka blev vidbrända. Vågar jag berätta detta för landlorden mån tro?
Förra veckan gick gick vi som sagt och blev med internet i lägenheten. Förra veckan blev vi också av med internet i vår lägenhet. Jag vet inte hur vi lyckades men på bara några dagar hade vi använt upp hela vår månadsmängd. Nu är vi både för lata och för snåla för att köpa nytt. Fortsätter det såhär så kommer vårt surfande bli en dyr historia...
Nu sitter jag därför istället på caféet Swedish fika som ligger precis nedanför porten. Här kan man köpa svenskt bryggkaffe - mmm! Om en timme ska jag ta bussen till Manly Vale (som jag inte har en blekaste aning om vart det ligger eller vilken buss jag ska ta) för att gå en baristakurs. Det ska faktiskt bli spännande! Bäst av allt är att caféet betalar hela utbildningen, hehe. Jag har förpluggat litegranna och kommit fram till att skillnaderna mellan australienarnas kaffen är mycket marginella. I princip dricker de alla samma skit men kallar det för allt möjligt. När jag tar beställningar på jobbet har jag hitills aldrig fått höra "en kaffe, tack" utan det brukar istället låta "one large skim decaf flatwhite extra hot" eller liknande. Trött blir man. Säg bara kaffe med mjölk tack, för det är basically precis vad det är.
Igår var jag och Caroline först på Warringah Mall och shoppade lite. På väg till bussen såg vi vår första megaspindel! Ursäkta språket, men fy fan vad vidrig den var! Ih:andes som två uppspelta småflickor kom en man fram till oss och berättade att det var en Huntsman som tydligen bits men är ofarlig. Den sista delen var i mina öron helt oväsentlig. Bits den borde den också dödas! Det tyckte inte mannen som försökte få den att springa bort från trottoaren. I samma stund som han puttade lite på den blev det överfallen och brutalt mördad av ett gäng fåglar. Heja team birdys! Efter det var vi ute och käkade med Amalia, Pat, Malin, Felicia och Josefine. Sedan mötte vi upp Emmeli, Lisa och Johnny på Steynes men en hel jobbhelg och ett svettigt pass på gymmet hade verkligen satt sina spår på oss så vid 24-snåret drog vi oss hemåt igen. Överlag har vi faktiskt varit ganska trötta senaste veckan. Eventuellt kan det bero på det urtråkiga vädret vi har haft tror jag. Regnet har praktiskt taget forsat ned över oss och härom natten åskade och blixtrade det så det stod härliga till! Detta i kombination med vår mörka, inrökta och fortfarande kackerlacksinvaderade lägenhet tar nog en del på krafterna. Eller så är vi bara slöa, vad vet jag.
Nu måste jag minsann kila! Imorgon väntar en helkvälls jobb på restaurangen, lite nervös är jag faktiskt.
Hoppas ni mår bra. Jag skulle inte vilja påstå att jag lider av någon hemlängtan men en liten dos av Kristianstadmänniskor hade inte suttit fel. Puss&kram på er.
Jag tror jag hade kunnat kvalificera in mig som en av planetens lataste människor, enkelt. Sedan några dagar tillbaka har vi lyckats få igång internet här i lägenheten, men tror ni jag har tagit till vara på detta faktum och fått tummarna ur röven och lagt upp lite bilder? Nix. Istället har jag fördrivit tiden med, ja vad har jag gjort egentligen?
- En hel del faktiskt!
I fredags hade vi inflyttningsfest här i lägenheten. Bortsett från den suspekt lukten och de mindre keliga kackerlackorna var det väldigt trevligt! I lördags var vi alla lite mer än slitna och dagen blev ett enda långt krängande. På eftermiddagen var vi och fikande på ett café som heter "Swedish fika" men en svensk tjej som heter Amalia. Hur trevligt som helst!
Morgonen efter var jag uppe tidigttidigt (åtminstone för att vara här) och provjobbade på det där caféet jag skrev om sist. Det gick bra! Paret som driver det var ganska stränga men hade glimten i ögat och jobbet är mitt!!! (Trots att jag nästan tappade en toast i huvudet på en dam och spillde vatten över en annan). Tyvärr så är det bara ett helgjobb till att börja med, men under december har de lovat att det ska bli mer skift och de ska dessutom skicka iväg mig på en baristautbildning så jag kan bli ansvarig för kaffegörandet. Känns lovande! Och jag glömde nästan - det bästa av allt - man får äta precis vad man vill från menyn, gratis!!! Nästan så jag hade kunnat jobba gratis bara för det.
När jag kom hem från en nästan hel jobbdag igår var jag slut i rutan. Inte allt för konstigt kanske. Vid 19-snåret kom Amalia hem till oss med sin pojkvän Pat och kompis Malin från Dalarna. Vi hade bestämt att vi skulle ha en liten opretentiös ostkväll så jag och Carro hade bara köpt några billiga kex och lågprisostar från mataffären på hörnet. Det hade inte Amalia. Inlassandes kom de tre med ostar, kex i alla dess former, jordgubbar, päron, vindruvor, olika skinkor och ett helt flak med svensk cider. Oj, vilken gottarkväll det blev! Vi käkade så det praktiskt taget sprutade ur öronen på oss och berättade historier som om vi alla seglat de sju haven flera gånger om. Det känns fantastisk skönt att äntligen börja känna lite människor här nere!
Imorse var jag åter uppe sådär alldeles för tidigt. Ännu ett provjobb stod på schemat och ut i ösregnet for jag utan att riktigt veta vart jag skulle i ärlighetens namn. Restaurangen var tyvärr (eller underbart nog) i princip folktom, så efter knappt 15 min skickade chefen hem mig igen med orden "jag har sett tillräckligt" och att jag skulle komma in imorgonkväll och läras upp i kassasystemet. Jaha, så från att ha panik över min arbetsbrist sitter jag nu med två jobb helt plötsligt..? Vi får väl se hur detta går. I ärlighetens namn så är jag inte jättesugen på att jobba inom restaurangbranschen. Stress är inte alls något jag diggar.
Nu ska jag nog återgå till att inte göra alls speciellt mycket. Ute öser fortfarande regnet ner så man kan varken sola eller träna (i och för sig har vi ju ett litet gym på takterrassen men det tilltalar mig inte alls för tillfället). Förhoppningsvis kan jag kanske ta mig samman och slänga upp lite bilder!
Hoppas alla pappor som kan tänkas läsa har haft en fenomenal farsdag och fått en massa uppvaktning och uppskattning från sina barn idag! Själv skickar jag därför lite extra mycket pussar och kramar till min egna pappi där hemma. Jag saknar dig! KRAM
Nu är vi äntligen inflyttade i vår lägenhet! Tyvärr har det inte riktigt blivit en så bra start som vi hoppats; killarna som bott här innan har varit ett par riktiga svin. Det är inrökt, luktar sopor och svett och det bokstavligt talat kryllar av kackerlackor. De är överallt!! Hyresvärden påstår att de har haft dit Anticimex men jag undrar jag, efter drygt 28 timmar så är de små liven fortfarande alldeles för mycket vid liv... Utöver krypen som sambosar har två killar från Uppsala också flyttat in i lägenheten. De började med att göra pasta bolognese till oss så det här kan nog bli bra... Igår var jag och provjobbade den där restaurangen jag skrev om sist. Precis som ryktet sagt så var det väl ingen höjdare. Chefen var mäkta otrevlig och ville att VI skulle betala HONOM 100 dollar för att få börja jobba. Dessutom var vi tvungna att arbeta varje helg påstod han. Jag och Caroline gjorde en klassisk plus- och minuslista under vår powerwalk och kom ganska snabbt överens om att vi hellre har lite is i magen än arbetar på ett sådant ställe. Idag inleddes dagen men en härligt backig löprunda i solen. Sedan begav vi oss alla på jobbjakt på varsitt håll. Jag gick bort till ett café som ligger mitt i en jättebrant backe som skiljer Manly beach från Freshwater beach. För första gången har jag fått ett riktigt bra känsla av stället jag sökt jobb på!! Bakom disken stod en man i pappas ålder som såg snäll ut. Han bad mig göra en kaffe åt honom och det gick faktiskt bättre denna gången! (Även om den i slutändan inte visade sig vara så god då han bad mig själv dricka upp den....) Hursomhelst resulterade besöket i att jag ska komma och provjobba på söndagmorgon. Känns så bra!! Firade med att äta på Yoghurt Land (ett ställe där man hejvilt kan blanda ihop sin egen frusna yoghurt med tillbehör) och hänga lite på takterrassen. Där möttes vi upp med våra svenska grannar som drog med mig och Emmeli på en alldeles fantastisk kajakutflykt. Vi hyrde kajaker nere i hamnen och paddlade ut till två riktiga sagostränder vid ett naturreservat. Emmeli tog massa fina bilder så vill ni få en liten inblick i hur det såg ut får ni klicka er in på hennes blogg!! Nu ska jag gå och köpa något gottgottgottigt tror jag minsann! Puss&kramen
Godkväll! Eller, godförmiddag blir det väl för er.
Vad dagarna springer förbi här nere. På måndag får vi äntligen vår lägenhet! Så skönt det ska bli!
Dagarna som passerat sedan sist har inte innehållit något speciellt vad jag minns. Vi har gjort ett besök på köpcentrumet som ligger ca 10 min iväg med buss. Har betat av några löprundor med Caroline. Sökt jobb, ja jäklar ta mig. Nere vid en liten avlägsen strand finns en jättemysig restaurang där jag och Caroline sökte jobb tidigare i veckan och fick svaret att vi skulle få komma och provjobba nu i helgen. Men då chefen aldrig ringde tillbaka till oss med tider så gick vi istället dit igår och fick då veta av en annan ansvarig att de inte alls behöver ny personal. Underbart med kommunikation..! Duktigt besvikna begav vi oss därför ut på ny jobbjakt. Jag gick in på ett café och drog på det störta smilet jag hade att tillgå. Managern frågade om jag hade någon erfarenhet av att göra kaffe. "Jajamensan" svarade jag glatt. Det borde jag inte gjort. Chefens gensvar blev "So, make me your best coffee!". Jaha, och där stod då jag med skägget i brevlådan och stirrade på den gigantiska kaffemaskinen men 1972509 specialfunktioner och letade efter en on/off-knapp. Det slutade med att en tjej som jobbade på stället gjorde kaffet till med mig, medan jag nästan skummade mjölken själv... Extremt pinsamt. Tror inte de kommer höra av sig igen.
Efter många om och men gick jag och Caroline ändå bort till en restaurang mitt i smeten (max 50m från lägenheten) där mina kompisar Maria och Isabelle jobbade då de var i Australien förra året. Låt säga att de kanske inte talat jättegott om restaurangen i fråga, men är man desperat så är man. Chefen där verkade dock väldigt exalterad över vår ansökan och bad oss komma och provjobba på måndag och tisdag och lovade i princip att jobben redan var våra. Det är väl bra att ha tills vidare antar jag.
Igår fyllde en av receptionisterna här på hostelet år och det firades med ett besök till en närliggande mexikansk restaurang. Besvikelsen var total när vi insåg att vi inte fick beställa mat själva utan vad som ingick i de 15 dollar vi skulle betala endast var tre mini (jag vill verkligen betona MINI) tacosar, en nachotallrik (delat på sju personer) och två bett av en burrito. Efter det drog vi till en bar och drack en cider innan vi gick till samma nattklubb som förra fredagen. Lyckligtvis var det betydligt mindre slibbiga killar där denna gång.
Imorse var vi alla ganska slitna och av någon obegriplig anledning fick jag för mig att göra pinnbröd. Det gick inte så bra. Brandlarmet gick och ägaren till hostelet kom inspringandes och undrade vad som egentligen hände. Jag tror hon tyckte lite synd om mig för sen kom hon tillbaka och bjöd på världens godaste kokos/chokladkaka. Så idag blev det bränd mjöl- och vattenmix och kaka till frukost. Mätt blev jag iallafall... Sedan åkte jag och Emmeli mot Bondi där vi mötte upp Mitchell och Mitchell. En resa som tog liiite längre än vi räknat med härifrån Manly. Vi fyra åkte till Coggee beach eftersom väderprognosen utlovat strålande solsken och dryga 30 grader. Nog var det varmt men solen lös sannerligen med sin frånvaro. Faktum var att den var helt dold bakom all rök - och då inte min pinnbrödsrök - utan tydligen så brinner det fortfarande precis utanför Sydney och inatt hade vindarna vänt och därav rökmolnet. Men det är nog ingen fara.
När vi hursomhelst kom tillbaka till Manly hade vi bestämt att vi skulle möta upp Caroline i centrum för att köpa sushi, men då vi kom fram till affären var allt slut. Kändes som ett slag i magen eller en rejäl pungspark. (Inte för att jag har så stor erfarenhet av den typen av smärta men jag kan tänka mig...). Då gick vi hem. Jag åt äcklig gröt och de andra drog sig tillbaka för att sova. Så nu sitter jag här i uppehållsrummet och skriver lite för mig själv medan en tjej från Australien skypar med sin pojkvän och dricker goon så det står härliga till.
Imorgon ska jag minsann se till att vi hittar på något riktigt roligt innan det riktiga lägenhetslivet börjar.
Ha det bra där hemma och ta hand om varanda! Kramar
