Ledighet och röda kinder
Kategori: Allmänt
HEJ!
Onsdag eftermiddag, sitter ute i korridoren och gömmer mig för wifi-häxan. Har hittat ett jättebra litet hörn man kan smita in bakom, problemet är bara att det är precis utanför en dörr så om de inneboende där kommer ut kommer förmodligen någon av följande senarion ske: 1. Jag kommer få mina ben avslagna. 2. De kommer skrika rätt ut i förvåning (och eventuellt jaga iväg med mig en kvast. I värsta fall tillkalla wifi-häxan). 3. Jag kommer skrika rätt ut i förfäran och springa hela korridoren hem med svansen mellan benen.
Det är en bra vecka, dethär! Solen gassar på oss som bara den och av någon anledning har jag bara fått 20-arbetstimmar. Först blev jag lite arg och förstod inte riktigt hur cheferna tänkte när de gav alla skift till nyanställda istället för oss "gamlingar". Sedan insåg jag att det är j-ä-k-l-i-g-t gött att vara ledig och knep ihop munnen.
Så, vad har hänt sedan sist? Ja, det hade vi vetat om jag bara hade satt mig ned och skrivit några ynka rader varje dag. Istället så låter jag dagarna segla förbi med mitt minne i släptåg.
I lördags jobbade jag kväll på restaurangen. Det var jag, Francois, Sarah och manager Nicole som styrde golvet och oj vad mycket roligare det är att jobba med en, kanske inte snäll, men iallafall hygglig chef! Vi hovade in massor med dricks. I söndags jobbade jag 07-15, tog en powernap, mötte upp med Carro, köpte (försökte tigga till mig) världens längsta baguette nere på bageriet under oss och gick sedan med mitt bröd och en flaska bubbel under armen till Shelley Beach. Där satte vi oss med Sofie, Felicia, Amalia, Malin, Johnny och tre svenska killar. Shelley Beach är ett underbart söndagshäng. Hela stranden fylls av backpackers och barnfamiljer och när det börjar skymma brukar det vara en eldshow där fyra personer dansar omkring med facklor. Det är nästan synd att det är så varje söndag för man glömmer ibland hur mysigt det är. Glömmer hur bra man faktiskt har det. Efter en stund fick vi hur som helst sällskap av några från Chile och Jamaica. Riktigt roliga killar. Bredvid oss satt också ett stort gäng från Brasilien, varav flera av dem som bodde i vår lägenhet innan oss. Jag tror att jag måste ta tillbaka mitt agg som det kanske verkat som jag gaft emot dem förut. De är, faktiskt, goa killar som inte är helt tomma bakom pannbenet.
I måndags hade jag och Carro en riktigt lugn dag. Båda var för en gångs skulle lediga tillsammans. Vi låg några timmar i jacuzzin och diskutera framtid från ärla till pärla. Sedan skulle vi gå ner till affären och handla lite kvällsmat men då var det så passande en matmarknad precis nere vid wharfen. Det påminde lite om Malmöfestivalen fast i miniformat. Vi gick lös med kinamat och något gulashliknande. Mums! Vänta, detta kanske var i fredags förresten.. Nu blandar jag nog ihop dagarna. Jag kommer inte ihåg. Strunt samma.
Igår var det häng hos Amalia hela dagen. Hon driver ett eget t-shirtmärke och har nu fått tillstånd att ha ett stånd på marknaden som tar form här varje helg. Så igår var det fulla rulle med att producera tröjor. Oh yeah-tshirts by Amalia Wahlström heter hennes märke om ni vill kika. Superduktig är hon verkligen. Jag och Carro satt och bevittnade när esteten skapade medan vi mumsade i oss massor med melon och cola. Tyvärr glömde vi nog att solen står på precis lika mycket på land som vid stranden och ett tu tre så var det för sent. Fast jag brände mig faktiskt inte så farligt, bara lite härligt tomatig i ansiktet. När vi insett detta trallade vi ned till Fairlight Beach tillsammans med Amalias pojkvän Pat och badade. Helt underbart! Vi brukar alltid jobba förbi den stranden men av någon anledning har vi aldrig gått dit och badat förut. Det är bara en pytteliten strandbit och sedan är det härliga klippor och lite gräsplättar man kan ligga på. Nytt favorithäng!
Nej men vet ni vad, nu är det slut på det roliga. Dags att masa sig tillbaka till jobbet och slava lite. Hoppas ni mår bra! PUSS!
PS! Nu kom en kille ut från lägenheten!! Inga skrik från något håll!